Gruvar mig, sist var det en riktig pers att gå på flyt. Grät nästan varje dag och mådde skit. Nu känner jag mig mer beredd och redo för vad som väntar. Men kommer nog inte va på de bästa humöret. Ska dock testa Allevo den här gången istället för modifast, får se om dom är bättre eller sämre. 

I tisdags var jag hos läkaren! Fick börja med att träffa "min" sköterska på kirurgmottagningen, vi vägde, tog lite blodtryck och pratade. Hon tyckte jag såg pigg ut vilket man tackar för! 

Fick sen gå in i ett annat rum och vänta, nervositet steg och kändes som en väldigt lång väntan. Hinner gå på många tankar, brukar ha oturen att få träffa läkare som inte är speciellt förstående och empatiska. Sedan oron att läkaren tycker jag gjort ett dåligt jobb efter min operation. 

Till slut kom kirurgen in och till min förvåning var han otroligt trevlig och lyhörd. Han berättade att när man som jag haft ett väldigt högt BMI så är inte sleeven alltid tillräcklig utan viktnedgången stannar av. Vilket de nu ju också gjort för mig. Han sa också att jag gjort ett otroligt bra jobb hittills och inte skulle känna det som något nederlag viktnedgången stannat av. Vi bestämde att jag nu kommer göra steg 2, dock blir det ingen duodenal switch som det tidigare varit tal om utan resultatet kommer vara som en gastric bypass som jag förstod honom på. Det var inte heller någon väntetid för operation så han trodde min skulle äga rum i början på mars. Ska även flyta i två veckor innan för att levern ska minska, har inget viktkrav. 

Efter kirurgen kom sköterskan in igen och gav mig remiss för blodprov och pratade lite om flytet och hur det känns. Hon sa även att det bara var att ringa så skulle hon hjälpa mig med allt hon kunde ifall det var nått.

Gick ut från kirurgmottagningen med en väldig glädje och kände att detta verkligen är rätt för mig. Känner absolut inte det som något nederlag att jag stannat upp, jag är otroligt stolt över mina ca 35KG! Och nu kommer det ju bli mer kilon som försvinner. Känner dock en otrolig rädsla för operationen, trots att jag gjort de här tidigare är det ju ändå en stor grej. För mig är det inget rutiningrepp utan faktiskt en stor operation! När jag gjort den kommer jag känna mig otroligt stolt som genomgått en av mina största rädslor 2 gånger! Jag är spänd på framtiden och vad operation 2 kommer medföra för förändringar!

Isabell 

I fredags ringde en sköterska på kirurgmottagningen och kollade hur allt flyter på. Hon frågade också om jag funderat något på steg 2 som man ville göra. Alltså en till operation. Det är något jag tänkt på men inte lagt mycket tanke vid. Trots att första operationen gick bra har tanken på att gå igenom allt igen känts riktigt jobbig. Sköterskan sa i varje fall att en expert ville träffa mig redan nu på tisdag och prata om steg 2. Snabba ryck för att vara sjukvården men tackade självklart ja. Nu känns tanken om en till operation inte lika skrämmande och har insett jag nog behöver den för att komma ner ännu mer i vikt.

Har suttit och googlat runt lite på bloggar om just duodenal switch men är väldigt få som gjort den och verkar blogga om det. En blogg är ju en väldigt bra källa om hur det fungerar. Det får mig också vilja skriva mer om de här speciellt om det nu blir en till operation. Vi får helt enkelt se hur det går imorgon och vad läkaren säger.